Äventyr

Plats: Illaryn, vid Flödets Rot

Varför är äventyrarna i Illaryn?

Äventyrarna anländer till Illaryn som gäster till Benriel Tornsteg, Minnesljusets Bärare. Han har skickat ett kryptiskt meddelande till personer han en gång delade eld och sång med, under sina år som vandrande poet:

”Ljusets eko har fått skugga. Viskningarna snärjer våra drömmar. Kom, innan Flödet glömmer sig självt.”

Benriel anar något ont, något som rör sig i drömmarna, i orden, i tystnaden mellan Flödets pulsslag. Han vågar inte vända sig till Spiralringen – inte än – och behöver ögon som världen inte väntar sig.

Uppdragsgivaren: Benriel Tornsteg – Minnesljusets Bärare

• Bakgrund: En före detta poet från Västrunna som levde ett liv i skuggor innan Flödet kallade honom till Illaryn. Han mötte en gång Vhariels kult, och rymde med en bok vars innehåll han aldrig vågat läsa.
• Motiv: Han känner igen skuggornas viskningar. De smyger sig in i Strömbokens texter, bybornas drömmar – och i hans egen röst.
• Relation till reliken: Benriel var den som, ovetande, bar med sig reliken till Illaryn efter att ha hittat den i ruinerna av ett gammalt bibliotek i Talgtoks. Han begravde sina minnen om detta… tills viskningarna började återvända.
• Personligt mål: Att sona sitt misstag utan att förlora Illaryn. Han fruktar Spiralringens dom om sanningen uppdagas.

När rollpersonerna anländer till ritualen:

Under förberedelserna inför Viskornas Ljusrit börjar Elyandars Öga sända ut blinda, ekande viskningar – som om Flödet självt tappat sitt språk. För första gången på generationer misslyckas riten att kalla fram visioner, och en isande tystnad breder ut sig över byn.

Spiralringen, rådlös och djupt oroade, vänder sig med försiktig tilltro till de främlingar Benriel tagit in.

Samtidigt börjar flera av barnen i Illaryn vandra i sömnen. De mumlar i tungor som ingen har lärt dem – ett språk främmande men rytmiskt, bärande på en hypnotisk kraft. Som om mörkret självt hade format en spiral av ord, viskade i barnens drömmar.

Mysteriet i korthet:

En urgammal skuggrelik har dolts i ett av Illaryns hus, för länge sedan smugglad hit av en skuggkultist som flydde från Talgtoks. Reliken fördunklar Flödets klarhet och försöker knyta Elyandars Öga till ett mörkare källflöde. Ingen vet ännu vad reliken är – men dess påverkan växer.

Här är en fördjupad version av mysteriet, byggd för att stegvis avtäcka en oroande sanning och låta spelarna navigera i det dunkla mellan ljus och skugga:

Mysteriet i djupet: Skuggrelikens Inflytande

📖 Bakgrund (hemligt för spelarna):

För över femtio år sedan flydde en skuggkultist vid namn Aren Valthek från Talgtoks efter att ha ifrågasatt Skuggprästinnan Vhariels mål. I sitt hjärta bar han ett tvivel – men också en börda: en liten del av Skuggans Hjärtsten, en kristall av svart-grönt sken, pulserande av Thralis sista vilja.

Aren, svårt skadad och jagad, nådde till slut Illaryn där han gömde fragmentet i hopp om att Flödets renhet skulle förgöra dess ondska. Men Flödet förträngde istället dess närvaro – som ett ljus som blundar för mörkret. Reliken överlevde, och med åren har dess kraft börjat vakna.

🔮 Reliken: Flödesvändaren

• Form: En spiralformad kristall i svartgrönt glas, med en pulserande kärna som ibland ”viskar” i närheten.
• Effekt på byn:
  • Elyandars Öga slår om till kallt, grönaktigt ljus.
  • Barn börjar tala i sömnen – ord på ett uråldrigt språk.
  • Vattnet i bykällan smakar svagt av järn och drömmar känns ”tyngre”.
  • Spiraltyger bleknar där de hänger – symboliken börjar lösas upp.
• Kraft: Den kan förvränga Flödets röst – få visioner att visa lögner, eller inget alls.
• Dold funktion: Reliken fungerar som en vändspegel: varje helig handling i dess närhet får en skuggversion att formas i det okända. Den samlar energi till ett framtida mål – att väcka en Skuggviskare, en förvriden andeform av en gammal Flödesvägledare.

Relikens gömställe:

Gömda under Spiralväverskans hem i ett förseglat rum dit endast hon och hennes avlidna dotter en gång hade tillgång. Dalmera av Ilineth har inte vågat gå dit på årtionden, övertygad om att sorgen efter sin dotter ”levde kvar där”.

3D-bild av rummet

• Reliken är gömd i en vävd kista, täckt av ett tyg med spiralernas alla tre färger… som bleknat till grått.

Konsekvenser om reliken lämnas ostörd:

• Spiralringen börjar splittras.
• Flödets riter fallerar.
• Stillestegaren börjar höra röster… och talar utan att minnas det.
• En förvanskad version av Flödet börjar ”undervisa” barnen – med viskningar om styrka genom ensamhet, kontroll genom tystnad.

Äventyrsstrukturen:

Inträde i Illaryn:

Spelarna anländer under förberedelserna för Viskornas Ljusrit – men riten misslyckas för första gången i byns minne.

Undersökning – Viskningarna tar form

När ritualen misslyckat och byn står i andlig skymning, vilar hoppet på de främmande som inte bär Flödets band. Spelarna får möjlighet att agera fritt, men följande nyckelspår leder dem djupare:

🗨️ Intervjuer med Spiralringen:

• Dalmera av Ilineth (Spiralväverskan): Trött, skakig, och undviker kontakt. Hon säger: ”Mönstret… det tvinnade sig självt fel. Jag… såg något i tyget.” En visuell inspektion av hennes arbetsrum kan avslöja ett tygstycke med text skriven baklänges i Ljusskrift – ett språk som normalt bara skrivs i rituell meditation.
• Riahn (Stillestegaren): Har brutit sin tystnad. Säger bara: ”Det är tillbaka. Under stenen. Men inte som förr.” Han vägrar säga mer – hans stenplatta har fått en fjärde spiral inristad.
• Molthar Grenesång (Gårdsresonanten): Upptäckt att vissa av grödorna ruttnat trots god skörd. Han säger att jorden viskar, och att barnen börjat undvika vattnet.
• Nela Vyrinn (Flödesbarnens Företrädare): Känner skuld. Ett av barnen, Lirien, har ritat spiraler i askan efter elden – med början i centrum, inte ytterkanten, vilket är förbjudet i Flödesläran.

Fysiska ledtrådar:

• Källvattnet: Om spelarna utför en enkel magisk eller naturbaserad analys (eller låter en NPC hjälpa dem), upptäcker de att det bryter ljusfel – spiralmönster bildas i vattenytan när inget rör det. Vattnet smakar metalliskt och skapar kortvariga hallucinationer hos känsliga individer.
• Nattens viskningar: Om spelarna vakar i byn upptäcker de att barnen ibland reser sig och i kör reciterar något i sömnen. En klurig spelare kan identifiera att de försöker forma en inverterad ritual, en spegelvänd Ljusrit – något som inte borde vara möjligt.

Spiralväverskans arbetsrum:

Här hittar spelarna:

• Ett tygstycke med en märklig, spegelvänd ritualtext. När rätt ljus (t.ex. gryningsljus) faller på det, syns en dold symbol: en spiral med ett brustet öga i mitten – symbolen för en gammal, glömd sekt av Flödets avfällingar, kallade Resonansbrutna.
• En ask med trådar i fel färg – svart, inte guld – dolda längst in i en väggnisch.
• En gammal nål, med ett litet fragment av kristall i spetsen, som pulserar svagt när någon i närheten drömmer.

Här är en fördjupad och dramatisk version av konflikt fasen i äventyret:

Konflikt – Skuggans hand rör sig

När mysteriet tätnar sker något oväntat och skrämmande: ett av Flödesbarnen försvinner spårlöst under den tysta timmen före skymning. Barnets namn är Lirien, den yngsta av de ”utvalda” och känd för att höra Flödets viskningar tydligast.

🚨 Försvinnandet:

• När stillhetstimman bryts hörs ett enda skrik från källområdet.
• Bara ett tygstycke finns kvar, sönderrivet, med ett spiralmönster ritat i blod.
• En äldre Tystare säger med bleka läppar: ”Ljusets språk… ropade baklänges.”

Spelarna får snabbt instruktioner från Spiralringen – de måste ned i gångarna under Spiralstenen. Den Inre Hantverkaren, Thomlin Spirvalv, ger dem spiralnyckeln och varnar: ”Porten öppnas bara under Stjärnväven… men någon har brutit dess rytm.”

Nedstigning under Spiralstenen:

Gångarna är uråldriga, fyllda av tyst ljus och slingrande symboler i väggarna. Initialt reflekterar allt Flödets heliga estetik – men snart börjar mönstren vända sig inåt. Spiralerna snurrar fel väg. Symbolerna splittras.

De når till slut en dörr utan handtag – bara en rund nisch, som reagerar på en röst i sömn. Om en spelare somnat i byn drömmer igen här nere, öppnas porten med ett väsande ljud.

Upptäckten: Reliken – Skuggspiralen

I rummet bakom porten vilar ett altarblock i förvittrad sten. Mitt på:

En spiralformad kristall i svart-grönt sken. Den pulserar i samma rytm som Flödets källvatten – men baklänges.

Bredvid den, i ett skyddande mönster av vävd aska, ligger Lirien – till synes i djup sömn, men med viskningar kring sig som liknar eld som talar. Kristallen vibrerar varje gång hon andas. Hon är bunden, men oskadd.

Möjligheter för spelarna

• Försöka ta bort kristallen → utlöser en drömvision där spelarna ser en förvrängd ritual: en spegelvänd version av Flödet, där skuggor tjänar ”Resonansens Brott”.
• Väcka Lirien → hon viskar om ”den mörka modern”, och nämner ett namn: Valthek (det förlorade kultistnamnet som ingen i byn borde känna till).
• Lämna platsen intakt → skugginflytandet sprider sig.

Final – Flödets Dom, Skuggans Val

Efter att ha räddat Lirien och tagit Skuggspiralen från sitt vilorum under Spiralstenen, förs spelarna inför Spiralringen vid Elyandars Öga. Platsen, normalt fylld av harmoni, är nu splittrad i ljus och skuggreflexer. Flödet viskar osammanhängande – både visioner och varningar – och ritualernas rytm är trasig.

Ritualens Kallelse – Rena eller Förvräng?

Högströmvägledaren Eyrion Lysmin samlar ringen och förklarar att ett val måste göras. Elyandars Öga kan användas för att rena, binda eller förstå – men aldrig allt samtidigt.

”Flödet ger oss tre dörrar. Men bara en kan vi stiga igenom utan att lämna något bakom.”

Alternativ 1: Renings riten – Skuggans Utplåning

Spelarna leder (eller deltar i) en kraftfull Spiralrening. Den kräver tre element:

• Reliken måste nedsänkas i Flödets källa.
• Den som band sig till reliken (kanske Lirien… eller en spelare) måste bryta bandet med ett minne – offra ett personligt minne till Flödet.
• En spiralruna bränns in i altaret med heligt vatten.

Konsekvens:

• Skuggspiralen smälter bort.
• Elyandars Öga tänds på nytt.
• Den offrade minnesbäraren glömmer något viktigt (kan påverka karaktärsutveckling).
• Lirien överlever men förlorar förmågan att höra Flödet – kanske tillfälligt.

Alternativ 2: Det personliga offret – Binda skuggan

Eyrion föreslår det gamla alternativet: att binda ondskan i en levande själ, vilket gamla texter beskriver som ”Ett ljus som väljer mörker för att skydda helheten.”

Spelarna (eller NPC:n Benriel) kan välja att ta reliken inom sig genom ritualen Spiralvändning.

Konsekvens:

• Skuggspiralen överlever, men hålls fången inom offret.
• Offret får en ny kraft (skuggmagisk förmåga), men riskerar gradvis korruption.
• Flödet återställs, men Spiralringen delar sig i oenighet över valet.

Alternativ 3: Kontrollera kraften – Förvräng Flödet

En våghalsig väg öppnar sig: en spelare (eller grupp) väljer att försöka förstå och tygla reliken genom en förbjuden ritual, föreslagen av viskningar från kristallen själv.

Ritualen kräver:

• En spegelvänd Spiralrit under nymåne (nästa natt).
• Blod från en Flödesvägledare (Eyrion erbjuder sitt, motvilligt).
• Att Flödet förvrids – spiralen ritas inåt, inte utåt.

Konsekvens:

• Spelarna får tillgång till ”Resonansens Skugga” – magi som balanserar mellan ljus och mörker.
• Flödet i Illaryn förändras – vissa riter fungerar starkare, andra förloras.
• En hemlig fraktion börjar växa i byn – unga pilgrimer börjar tala om det Tredje Flödet.

Centrala roller & misstankar:

Nela Vyrinn – Gnistorna i Mörkret: Börjar misstänka att något är fel men förstår inte vad – hon bjuder in spelarna.

Födelse och uppväxt:
Nela föddes en stormnatt under Stjärnvävens sken och hittades som nyfödd på trappan till Spiralväverskans hem, inlindad i tyg som skimrade svagt trots mörkret. Ingen vet varifrån hon kom, men Strömvägledaren den natten sade att barnet ”bar viskningens ljus i sin andedräkt.” Hon växte upp som ett av Flödesbarnen – föräldralösa barn fostrade av byn, ofta i närheten av källan.

Tidiga år:
Nela visade tidigt stark intuitiv förståelse för Flödets rytm, särskilt dess emotionella nyanser. Hon tröstade andra barn bara genom närvaro, kände på sig när någon skulle få en drömvision, och lyckades en gång lugna en förtvivlad Spiralväverska genom att sjunga en glömd barnramsa.

Kallelse:
Vid fjorton års ålder togs hon in i Spiralringen som ”Gnistorna i Mörkret” – en sällsynt ära för någon så ung. Hon såg sig aldrig som ledare, men snarare som lyssnare och tolkare av de osagda känslor barn och pilgrimer bar med sig.

Nuvarande roll:
Nu i tjugoårsåldern är Nela en mild men närvarande kraft i byn. Hon talar ofta i bilder och drömliknande fraser. Hon har börjat misstänka att något inte stämmer – barnens drömmar är för lika, deras ögon dröjer sig kvar på mörka spiraler, och vattnet i källan känns ”för stilla”.

Relation till spelarna:
Hon bjuder in spelarna till sitt tysta vakthus för samtal, med doft av örter och låg eld. Hon säger:
”Jag hör en melodi i drömmarna… men den bär inga toner. Bara vaggande rytm. Det är inte vårt Flöde.”

Riahn av Tredje Flödet – Tystnadens Väg

Har brutit sin tystnad för första gången på tio år… och säger bara: ”Det finns något under källan.”

Tidigare liv:
Riahn var en gång en av de mest lovande Strömvägledarna i Illaryn – karismatisk, klarsynt, och känd för att kunna uttolka även de mest komplexa drömvisionerna. Hen vandrade i flera år mellan Illaryn, Västrunna och Silverspire som Flödets röstbärare, och förde med sig texter och lärdomar tillbaka till källan.

Skuggan från det förflutna:
För över ett decennium sedan kallades Riahn till en by nära Thornfalls där skuggkulten sades ha börjat påverka befolkningens drömmar. Hen misslyckades med att avslöja kultens källa – och riterna som skulle rena platsen spårade ur. 27 personer försvann i en enda natt, däribland ett barn Riahn själv välsignat bara dagar tidigare.

Efter denna händelse återvände Riahn till Illaryn – blek, med döda ögon – och avlade ett tystnadslöfte. Hen lät en stenplatta bära sina ord, och graverade en spiral för varje gång tystnaden bröts i nödens stund. När äventyret börjar finns tre spiraler på plattan.

Nuvarande tillstånd:
Riahn bor i ett runt vakthus vid utkanten av byn, nära väven av Flödesbarnens heliga väg. Hen kommunicerar enbart genom symboler, gester och sin stenplatta – tills nu. När riterna misslyckas och barnen börjar tala i främmande tungor, kommer hen till Spiralringen, ser på spelarna, och säger:

”Det finns något under källan.”

Orden faller som sten i vatten. En fjärde spiral ristas in samma kväll.

Relation till spelarna:
Riahn är gåtfull, men inte fientlig. Om någon av spelarna har tystnad som livsmotiv, andlig bakgrund eller en skuld från det förflutna, kan Riahn känna detta – och ibland besvara dem i dröm, där hen fortfarande talar.

Thomlin Spirvalv – Formens Vägvisare (Den Inre Hantverkaren)

Har nyligen grävt en hemlig gång under Spiralstenen på grund av en känsla av ”resonansfel”.

Ursprung och gåva:
Thomlin föddes i utkanten av Eldergate, som son till en stenhuggare och en tystläsare. Han talade sent som barn – men snidade sin första spiral innan han fyllde fyra. Det sades att hans fingrar kunde höra träets minnen, och att han en gång byggde en trappa som bar ljudet av framtida steg.

Vägen till Illaryn:
När han var tjugo färdades Thomlin till Illaryn som pilgrim, dragen av rykten om Spiralstenen – en uråldrig struktur som enligt legenden kunde ”röra sig” under särskilda stjärnkombinationer. Han stannade efter att ha hört stenens ”felklang” första gången. Spiralringen bad honom stanna – Flödet behövde hans händer.

Rollen i byn:
Som Den Inre Hantverkaren ansvarar Thomlin för alla byggnader, heliga artefakter, och reparationer av ritualverktyg. Han bygger långsamt, alltid efter meditation, och vägrar använda material som inte ”sjungit i jordens ton.” Hans verkstad är fylld av halvfärdiga objekt – många med syften han ännu inte förstått.

Resonansfelet:
För bara några veckor sedan började Thomlin vakna om nätterna – med händer som darrade trots stillheten. Spiralstenen, sade han, hade ändrat sin resonans. ”Den snurrar… men baklänges.” Utan att tala med Spiralringen började han gräva en dold gång under stenen. Inte för att han ville trotsa riten – utan för att Flödet i honom sa: ”Du måste se vad som döljer sig bakom mönstret.”

Relation till spelarna:
Thomlin är karg men lojal. Han ifrågasätter aldrig Flödet högt – men söker ständigt dess skavanker. Han ger spelarna Spiralnyckeln om de vinner hans respekt, och han varnar dem:

”Ni lyssnar på ljudet. Jag lyssnar på tystnaden mellan slagen. Det är där skuggorna nynnar.”

Rekommenderade tillägg (frivilliga men användbara)

1. Startscen med drömmar – innan spelarna anländer: alla får varsin kort drömscen som förutspår något centralt i äventyret, t.ex. spiralformad skugga, Lirien i tyst eld, ett val utan väg tillbaka.
2. Relationstabell – t.ex. hur byborna ser på främlingarna (vänskap, misstänksamhet, beundran).
3. Tidslinje – en kort, tyst tickande känsla av att något kommer ske vid nästa Stjärnväv (för att hålla tryck).
4. En hemlig sanning Benriel inte vågar säga – kanske att han läste boken han bar med sig, och såg framtiden.

Motståndare och Monster i ”När Ljuset Sluter Ögat”

Skuggviskaren

Den andeformade varelse reliken försöker forma – en avatar av Thralis splittrade vilja.

• Typ: Andlig entitet/skuggkonstruktion
• Utseende: Flytande svart mantel, ingen fast kropp. Ögon som spiralformade kristaller.
• Krafter:
  • ”Viskande Spiral”: Försöker dominera en spelares sinne – rädd, tvivel, eller falskt minne.
  • ”Mörk Resonans”: En våg av tyst magi som stör helande och visioner.
  • ”Förtvivlans Eko”: Tvingar fiender att återuppleva ett misslyckande från sin bakgrund.
• Svaghet: Ljusvibration från Elyandars vatten, eller sanningens namn viskade av ett Flödesbarn.

Förvanskade Flödesbarn (Tillfälligt besatta)

Barn vars själar blivit momentant förskjutna av relikens kraft.

• Typ: Temporärt förvanskade människor
• Utseende: Ögon som glöder gröngrått, röst i kör.
• Krafter:
  • ”Spiralrörelse”: De rör sig synkroniserat, attackerar som en enhet.
  • ”Drömmarens Skuggrop”: En illusion som lurar in spelare i en fiktiv verklighet.
• Svaghet: En talande närståendes röst, eller en symbol från deras barndom.

Valtheks Arvingar – Kultens Hjärta

De troende som burit traditionen vidare i hemlighet efter Aren Valtheks död. De ser Spiralringen som en skadlig hierarki som filtrerar Flödets sanning.

Kultledare i skuggform: Yshla Tvenn

• Född i byn, men försvann som barn – återvände med ”nya visioner”.
• Karismatisk, mild röst, klär sig i grått linne med ljusreflekterande spiralbrodyr.
• Vill inte förstöra byn – hon vill omforma den.

Förmågor:

• ”Inverterad Vision”: Kan spegla en spelares inre motivation och försöka förvrida den (psykologisk duell).
• ”Blodvigt Mönster”: Besvärjelse som väver en skuggspiral i marken – gör varje steg till en osanning.

Omvända Strömvägledare (avhoppare från byn)

Tidigare noviser som ifrågasatte Flödets enkelhet.

• Bär tystnadens mantlar, men med spiralbrodyren spegelvänd.
• Har kvar viss tillgång till Flödesmagi, men den är skev och okontrollerad.

Förmågor:

• ”Falsk Tystnad”: Förhindrar rituell magi från Flödesvägledare i sin närhet.
• ”Ljusskärva”: Skickar ut splittrat ljus som skadar både fiender och allierade – en metafor för tvivel.

Smygspirare – Dolda kultister bland byborna

Vanliga pilgrimer, vävare eller odlare som i hemlighet tillber Spiralens andra sida.

• De bär små, svarta spiralamuletter i innerfodret på sina kläder.
• Undviker kontakt med barn och Tystare – deras samvete är redan prövat.

Möjliga namn:

• Rendil Salk – mjukröstad trädgårdsmästare, skicklig med giftiga örter.
• Ilaren Mokk – en skomakare vars verktyg ofta formar cirklar… till slut alltid spiraler.
• Tanna Viereth – en äldre kvinna som brukade vaka över Flödesbarn, men tappade tron.